Hur vet man om man är allmänbildad?
När man ska förklara saker är det klokt att fundera på om man skriver om sådant som kan anses allmän kunskap eller inte.
Vet du vad den sällsynta barnsjukdomen påssjuka heter på latin? Inte jag heller. Svaret spelar naturligtvis ingen större roll för de flesta människor. Men för mig innebar det att jag förlorade 100 000 kronor eftersom jag fick frågan när jag tävlade i Postkodmiljonären i TV4 och valde fel svarsalternativ.

Borde jag vetat det för att kunna betraktas som allmänbildad? Till skillnad från bildning och utbildning finns ingen tydlig definition av allmänbildning. Nationalencyklopedin konstaterar att det är en beteckning för en bred kännedom om allmängiltiga ämnen, till skillnad från sakkunskap inom ett visst fält. På Wikipedia står det att allmänbildning innefattar den kunskap om världen som “alla borde känna till”. Här står också att begreppet ibland omfattar ett moget omdöme och medvetenhet om gränserna för den egna kunskapen.
Det senare gränsar till definitionen av bildning. En bildad person kan vara utbildad eller självlärd, men ordet beskriver först och främst en person som är kultiverad och civiliserad. Däremot är det vanligt att bildade personer är relativt väl bevandrade i humaniora.
Det innebär att de kan lite om den västerländska världens historia och både känner till symboliken när någon säger att “nu korsar vi Rubikon” och vilka som slogs i Hastings 1066. Förmodligen har de ett hum om några centralfigurer i den grekiska mytologin, de kan skilja barock från rokoko, Beethoven från Brahms och kanske en talgoxe från en blåmes. De känner kanske till att vargens latinska namn är lupus lupus och att späckhuggare heter orca orca - men frågan är om de känner till vad påssjuka heter?
De vet nog att Vietnam en gång hette Indochina och den Jugoslaviske diktatorn hette Tito och att manchestertyg heter corduroy på engelska. De känner till att man inte har bruna skor efter klockan sex, att man man väljer gaffeln istället för sked även om det serveras glass till dessert, och att man alltid skickar ett tack efter en middag man blivit bjuden på (om så bara ett sms).
De vet ungefär vad Ibsens “Ett dockhem” handlar om, de kan nynna med i arierna i någon Puccini-opera och har sett en och annan Bergmanfilm. De kan sympatisera med Madame Bovary trassel i Flauberts roman med samma namn, fascinerades av familjen Buddenbrooks i Thomas Manns epos och blev förvirrade men charmade av myllret av karaktärer i Gabriel García Márquezs “Hundra år av ensamhet.” Bildade personer förväntas alltså vara bekanta med en massa finkultur och högstatusseder. Allmänbildning är något annat.
Utbildning är akademikernas definition av vad som måste läras in medan man sitter i en skolbänk och väntar på betyg. Det är alltså en slags lägsta nivå av kunskap innan man måste anskaffa innan man går ut i världen och ägnar sig åt det man egentligen brinner för, oavsett om det är att köra buss eller jobba på börsen, att som sjuksköterska ge laxermedel till någon eller att som bonde odla lax på land.
Det som stannar kvar i huvudet när man glömt allt man lärde sig under utbildningen är det vi kallar för kunskap. Kombinera det med allt annat vi lärt oss längs vägen, av nödvändighet eller intresse och resultatet är din allmänbildning.
Allmänbildning är fläckvis
Allmänbildning är alltså något som allmänheten lär sig själv själv och eftersom det inte finns någon tydlig lista på vad man måste kunna i livet är det en av orsakerna till att det inte riktigt går att svara på om någon är allmänbildad eller ej.
Allmänbildning är också alltid fläckvis. En del människor vet att Karl XIIs alla hundar hette Pompe medan andra lärt sig att blåbär konstigt nog funkar mot såväl diaré och förstoppning. Några har lärt sig att 1 Mb är 1024 kb, andra vet att Barack Obama är vänsterhänt, att Estrid Ericsson växte upp i Hjo, att vatten är som tyngst vid 4 grader, eller att Beyonce slog igenom i gruppen Destiny's Child.
Det du tycker är självklarheter är obegripligheter för någon annan. Den som skrev frågan om vad påssjuka heter på latin till mig tyckte att det var en lämplig fråga på 100 000 kronorsnivån till mig medan jag för mig var det uppenbarligen en jättesvår fråga som jag misslyckades att svara rätt på. Själv tycker jag att en fråga om namnet på den lilla kröken vid C-stolpen som funnits på alla BMWs bilar sedan 1961, hade varit en mera lämplig fråga på 100 000-kronors nivån. (Svaret är Hofmeister Kink.) Men folk är olika.

Postkodmiljonären spelas in i förväg. Eftersom flera avsnitt spelas in i en följd fick jag möjlighet att träffa en handfull andra tävlande. Vi satt i en soffgrupp utanför studion och följde via en tv hur de ena avsnittet spelades in efter det andra. Det är lätt att tänka sig att vi borde vara ungefär lika allmänbildande allihopa, men det märktes fort hur olika sorters kunskap vi besatt. För precis som hemma så hojtar man sina svar och då blev det tydligt för mig att ett svar som Annika tyckte var självklar, inte var det för Camilla och själv var jag osäker.
Kanske märks allmänbildningens fläckighet som mest när man jämför kunskap mellan generationer. Om du är född på 1970-talet minns du nog tydligt ljudet när modemet kopplade upp sig mot internet. Om du är född på 1990-talet har du ingen aning om vad jag pratar om. Ett tydligt exempel på hur olika referenserna kan vara framkom i en intervju med en ung artist. Du kanske tänker på Amy Diamond som en barnstjärna men redan för tio år sedan hävdade den då 18-årige Yohio att han lyssnade mycket på Amy Diamond som barn.
Slutsatsen är att man alltid ska försöka vara två när man tävlar i frågesport. Sannolikheten för att ni kompletterar varandra är ganska stor.
Att svara på samma typ av frågor som andra är det enda sättet att ta reda på hur allmänbildad du är. Med de måttet är jag mindre allmänbildad än de flesta som tävlar i Postkodmiljonären eftersom de flesta brukar ta sig till 100 000 kronors nivån. Å andra sidan är det fler personer som söker till programmet varje dag än det antal som tävlar på ett år, vilket skulle göra mig lite mer allmänbildad än genomsnittet. Men säker kan man ju aldrig vara.
Så när du förklarar saker, anta aldrig att folk vet allt. Men anta å andra sidan inte heller att de är helt obildade. En sak är säker: allmänbildningen är fläckvis.
Vi hörs snart igen,
Per
Keep reading with a 7-day free trial
Subscribe to Per Förklarar to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.